The use of wild plants as food in pre-industrial Sweden

Ingvar Svanberg

Abstract


This paper is a review of the actual gathering and use of wild edible plants in the 18th and 19th centuries, with a brief concluding discussion on the present day use of wild plants as food within Sweden. The peasants and the nomads in pre-industrial Sweden utilised very few wild plant taxa as food. Many even despised the wild fruits and green plants. Some plants and fruits were earlier mostly eaten fresh on the spot, or gathered for consumption in bread, gruel or soup. Other fruits were dried or preserved in other ways. In times of food shortages the amount of wild plants increased in the diet, but still the peasantry and nomads were often able to use fish and game to provide enough nutrients.

With access to cheap sugar in the early 20th century wild fruits (Vaccinium myrtillus L., V. vitis-idaea L., and Rubus chamaemorus L.) increased in importance, especially among urban-dwellers and within food industry. In the last few decades fungi have also become part of the urban diet. Fifty years ago working class people gathered only Cantharellus cibarius (Fr.) and occasionally Boletus edulis Bull. Nowadays more taxa are utilised within the Swedish households, and especially the easy to pick Cantharellus tubaeformis (Pers.) has become very popular recently. Harvesting fruits and mushrooms in the forests is a popular pastime for many urban people, but also a source of income for immigrants and especially foreign seasonal labour. The only traditional green wild food plant that is regularly eaten in contemporary Sweden is Urtica dioica L.


Keywords


ethnobiology; plant gathering; wild food plants; famine food

Full Text:

PDF

References


Brøndegaard VJ. Folk og flora: Dansk etnobotanik. København: Rosenkilde & Bagger; 1978. (vol 1–4).

Høeg OA. Planter og tradisjon: floraen i levende tale og tradisjon i Norge 1925–1973. Oslo: Universitetsforlaget; 1974.

Svanberg I. Folklig botanik. Stockholm: Dialogos; 2011.

Svanberg I. The use of wild plants in the Faroe Islands, 1590–1990: a contribution to Scandinavian ethnobotany. Svenska Linnésällskapets Årsskrift. 1998;1996–1997:81–130.

Manninen I. Überreste der Sammlerstufe und die Notnahrung aus dem Pflanzenreich bei den nordeurasischen, vorzugsweise den finnischen Völkern. Eurasia Septentrionalis Antiqua. 1931;6:30–48.

Guðmundsson G. Gathering and processing of lyme-grass (Elymus arenarius L.) in Iceland: an ethnohistorical account. Veget Hist Archaeobot. 1996;5:13–23.

Nelson MC, Svanberg I. Lichens as food: historical perspectives on food propaganda. Svenska Linnésällskapets Årsskrift. 1987;1986–1987:7–51.

Svanberg I, Nelson MC. Bone meal porridge, lichen soup, or mushroom bread: acceptance or rejection of food propaganda 1867–1868. In: Häkkinen AJ, editor. Just a sack of potatoes? Crisis experiences in past and present societies. Helsinki: Societas Historica Finlandiae; 1992. p. 119–147.

Egardt B. Svenskarna och svampmaten. Rig. 1954;37:33–44.

Klintberg B. Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer. Stockholm: Norstedt; 1998.

Fjellström P. Angelica archangelica in the diet of the Lapps and the Nordic peoples. In: Furumark A, Lagercrantz S, Nesheim A, Widegren G, editors. Lapponica: essays presented to Israel Ruong 26.5.1963. Uppsala: Uppsala University; 1964. p. 99–115. (Studia Ethnographica Upsaliensia; vol 21).

Aronsson KÅ. Användning av ängssyra (Rumex acetosa) bland samerna. In: Svanberg I, Tunón H, editors. Samisk etnobiologi: människor, djur och växter i norr. Nora: Nya doxa; 2000. p. 253–258.

Svanberg I. Samisk etnobiologi. In: Svanberg I, Tunón H, editors. Samisk etnobiologi: människor, djur och växter i norr. Nora: Nya doxa; 2000. p. 13–58.

Svanberg I. Ethnobotany. In: Kulonen UM, Seurujärvi-Kari I, Pulkkinen R, editors. The Saami: a cultural encyclopedia. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura; 2005. p. 104–105.

Svanberg I. The Sami use of Lactuca alpina as a food plant. Svenska Linnésällskapets Årsskrift. 2002;2000-2001:77–84.

Tillhagen CH. Food and drink among the Swedish Kalderaša Gypsies. Journal of the Gypsy Lore Society, 3rd Ser. 1957;34:25–52.

Svanberg I. Fjällsyra, Oxyria digyna. In: Tunón H, Pettersson B, Iwarsson M, editors. Människan och floran: etnobiologi i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2005. p. 277. (vol 2).

Pettersson B, Svanberg I. Hassel, Corylus avellana. In: Tunón H, Pettersson B, Iwarsson M, editors. Människan och floran: etnobiologi i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2005. p. 158–160. (vol 2).

Svanberg I. Svinmålla, Chenopodium album. In: Tunón H, Pettersson B, Iwarsson M, editors. Människan och floran: etnobiologi i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2005. p. 197. (vol 2).

Svanberg I. “The Lapps chew this root a lot”: milk parsley (Peucedanum palustre) in Sami plant knowledge. In: Fransson U, Svendin M, Bergerbrant S, Androschuck F, editors. Cultural interaction between east and west. Archaeology, artefacts and human contacts in northern Europe. Stockholm: Stockholm University; 2007. p. 328–330.

Svanberg I. Garden angelica (Angelica archangelica). In: Cumo CM, editor. Encyclopedia of cultivated plants. Santa Barbara CA: ABC-CLIO. In press.

Svanberg I. Caraway (Carum carvi). In: Cumo CM, editor. Encyclopedia of cultivated plants. Santa Barbara CA: ABC-CLIO. In press.

Svanberg I. Tansy (Tanacetum vulgare). In: Cumo CM, editor. Encyclopedia of cultivated plants. Santa Barbara CA: ABC-CLIO. In press.

Erixon S. Surviving primitive gathering in the Nordic countries. Folk-Liv. 1951;14–15:95–102.

Sporrong U. The Swedish landscape: the regional identity of historical Sweden. In: Jones M, Olwig K, editors. Nordic landscapes: region and belonging on the Nordic edge of Europe. Minneapolis MN: University of Minnesota Press; 2008. p. 141–156.

Svanberg I. Cultural and language pluralism in contemporary Nordic countries. In: Fossum Grønn J, editor. Nordic voices: literature from the Nordic countries. Oslo: Nordbok; 2005. p. 8–17.

Balick MJ, Cox PA. Plants, people, and culture: the science of ethnobotany. New York NY: Scientific American Library; 1996.

Linnaeus C. Flora Lapponica. Amsterdam: Salomon Schouten; 1737.

Svanberg I. Etnobiologen Linné. In: Jacobsson R, editor. Så varför reser Linné? Perspektiv på Iter Lapponicum 1732. Umeå: Carlsson; 2005. p. 135–162.

Svanberg I. The use of lichens for dyeing candles: ethnobotanical documentation of a local Swedish practice? Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv. 1998;324:133–139.

Svanberg I. Fabulat, plagiat och spökuppgifter: att använda berättande källor inom etnobiologi. In: Nycklar till kunskap: om människans bruk av naturen. Stockholm: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien; 2010. p. 123–136.

Svanberg I. Linneaner: Carl von Linnés lärjungar i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2006.

Svanberg I. Källor till folklig kunskap. In: Tunón H, Pettersson B, Iwarsson M, editors. Människan och floran: etnobiologi i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2005. p. 23–34. (vol 2).

Bergfors G. Från självhushållets dagar i ett ångermanländskt jordbrukarhem. Ångermanland. 1947;4:59–76.

Fridner G. Folkliga växtnamn i Västerbotten. Umeå: Språk- och folkminnesinstitutet; 1999.

Svanberg I. Folkbotaniska uppgifter från Borgsjö socken i Medelpad: Gullik Gullikssons anteckningar från 1955. Uppsala: Maral Production; 2004.

Modin E. Växtnamn samt folkliga bruk och föreställningar rörande växter i Härjedalen. In: Festskrift til H. F. Feilberg fra nordiske sprog- og folkemindeforskere på 80 års dagen den 6. August 1911. Kristiania: Bymaalslaget; 1911. p. 697–737.

Landsmålsarkivets frågelista. 19, Nödbröd ock nödfoder. Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv. 1929;22:213–226.

Johansson L. Växtnamn m.m. Manuscript collection (cat. No. ULMA 19 857). Uppsala: Swedish Institute for Dialects and Folklore; 1949.

Bergvall F. Edseles folkliga flora: växtnamn (latin, dialekt, riksspråk jämte uppgifter om växternas användning. Manuscript collection (cat. No. ULMA 28 641). Uppsala: Swedish Institute for Dialects and Folklore; 1972.

Drake G. Linnés försök till inhemsk teodling. Svenska Linnésällskapets Årsskrift. 1927;10:68–83.

Räsänen L. Of all foods bread is the most noble: Carl von Linné (Carl Linneaus) on bread. Scand J Food Nutr. 2007;51:91–99.

Linnaeus C. Archiaterns och riddarens af Kongl. Nordstjerne Orden Carl Linnæi berättelse om the inhemska wäxter, som i brist af säd kunna anwändas til bröd- och matberedning. Stockholm: Kongl. Tryckeriet; 1757.

Svanberg I. Fattigmanskost. In: Broberg G, Lindell G, editors. Till livs med Linné: om mat hälsa och levnadskonst. Stockholm: Atlantis; 2007. p. 185–195.

Lundström E. Ätliga vilda växter: en dyrtidsbok. Stockholm: Norstedt; 1918.

Holmboe J. Gratis mat av vilda växter. Stockholm: Albert Bonnier; 1942.

Pettersson B. Nötter, bär och svamp. In: Pettersson B, Svanberg I, Tunón H, editors. Människan och naturen: etnobiologi i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2001. p. 147–154. (vol 1).

Nordenstreng E. 72 sätt att tillaga de vitaminrika rönnbären jämte inledande kapitel om rönnbär i folktro och forskning. Stockholm: Albert Bonnier; 1934.

Kardell L. Utmarkens bär och svampar samt inmarkens nötter. In: Lindwall B, editor. Tjära, barkbröd och vildhonung. Stockholm: Nordiska museet; 1996. p. 138–155.

Ekvall U. Gotländska växtnamn: tradition och förnyelse i ett lokalt växtnamnskick. Stockholm: Almqvist & Wiksell International; 1990.

Turner NJ, Łuczaj ŁJ, Migliorini P, Pieroni A, Dreon AL, Sacchetti LE, et al. Edible and tended wild plants, traditional ecological knowledge and agroecology. Cr Rev Plant Sci. 2011;30(1–2):198–225. http://dx.doi.org/10.1080/07352689.2011.554492

Nelson MC. Bitter bread: the famine in Norrbotten 1867–1868. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis; 1988. (Studia Historica Upsaliensia; vol 153).

Høeg OA. Har De spist blåveis- eller hvitveisblomster om våren? Blyttia. 1950;8:126–128.

Svanberg I. Field horsetail (Equisetum arvense) as a food plant. Fróðskaparrit: Annales Societatis Scientiarum Færoensis. 1997;45:45–55.

Edlund LE, Svanberg I. Rallarros, Epilobium angustiforlium. In: Tunón H, Pettersson B, Iwarsson M, editors. Människan och floran: etnobiologi i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2005. p. 193–194. (vol 2).

Keyland N. Svensk allmogekost. Stockholm: Svenska Teknologförening; 1919. (vol 1).

Ståhlberg S, Svanberg I. Gathering food from rodent nests in Siberia. J Ethnobiol. 2010;30:184–202. http://dx.doi.org/10.2993/0278-0771-30.2.184

Hansson AM. Pre- and protohistoric bread in Sweden: a definition and a review. Civilisations. 2002;49:183–190.

Niklasson M. Bark som människoföda ur agrart och samiskt perspektiv. In: Lindwall B, editor. Tjära, barkbröd och vildhonung. Stockholm: Nordiska Museet; 1996. p. 107–125.

Zackrisson O, Östlund L, Korhonen O, Bergman I. The ancient use of Pinus sylvestris L. (Scots pine) inner bark by Sami people in northern Sweden, related to cultural and ecological factors. Veg Hist Archaeobot. 2000;9:99–109. http://dx.doi.org/10.1007/BF01300060

Vilkuna K. Das Kauharz, ein uraltes Genussmittel. In: Furumark A, Lagercrantz S, Nesheim A, Widegren G, editors. Lapponica: essays presented to Israel Ruong 26.5.1963. Uppsala: Uppsala University; 1964. p. 295–303. (Studia Ethnographica Upsaliensia; vol 21).

Ränk G. Vilken roll har tätörten spelat i mjölkhushållningen? Folktro kontra vetande. Folk-Liv. 1961;24–25:65–75.

Hofsten N. Pors och andra humleersättningar och ölkryddor i äldre tider. Uppsala: Lundequistska; 1960. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi; vol 36).

Berg G. Att tappa björklake. Gastronomisk kalender. 1968:35–57.

Nelson MC, Svanberg I. Coffee in Sweden: a question of morality, health, and economy. Food Foodways. 1993;5:239–254. http://dx.doi.org/10.1080/07409710.1993.9962006

Bergfors G. Vad roade sig barnen med när farfars far var liten? Fjällsjö Krönika. 1966;17:33–54.

Scrimshaw NS. The phenomenon of famine. Annu Rev Nutr. 1987;7:1–22. http://dx.doi.org/10.1146/annurev.nu.07.070187.000245

Holmboe J. Mura (Potentilla anserina L.) og dens bruk som matnyttnig plante i ældre og nyere tid. Svensk Botanisk Tidskrift. 1928;22:160–168.

Bringéus NA. The red gold of the forest. In: Lysaght P, editor. Food from nature, attitudes, strategies and culinary practices. Uppsala: Academiae Regiae Gustavi Adolphi; 2000. p. 225–239. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi; vol 71).

Rattfelt A, Lunøe Pihl S. Blåbär: minnen, mat och smak. Stockholm: Balkong; 2008.

Kardell L. Forest berries and mushrooms: an endangered resource? Ambio. 1980;9:241–247.

Irestedt B, Persson H, Sjöberg G. Förgiftningstillbud bland barn är vanliga men oftast inte allvarliga. Läkartidningen. 2004;101:2256–2260.

Lindhagen A, Hörnsten L. Forest recreation in 1977 and 1997 in Sweden: changes in public preferences and behaviour. Forestry. 2000;73:143–153. http://dx.doi.org/10.1093/forestry/73.2.143

Genrup K. Skogslök, Allium scorodoprasum. In: Tunón H, Pettersson B, Iwarsson M, editors. Människan och floran: etnobiologi i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2005. p. 271. (vol 2).

Svanberg I. Blåhallon, Rubus caesius. In: Tunón H, Pettersson B, Iwarsson M, editors. Människan och floran: etnobiologi i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand; 2005. p. 259. (vol 2).

Svanberg I. Knallgul saft på Fyris torg. Biodiverse. 1998;3(2):8–9.

Ingmansson I. Kan man äta sånt? Stockholm: Prisma; 1996.

Källman S. Vilda växter som mat och medicin. Västerås: Icaförlaget; 1997.

Łuczaj ŁJ. Changes in the utilization of wild green vegetables in Poland since the 19th century: a comparison of four ethnobotanical surveys. J Ethnopharmacol. 2010;128(2):395–404. http://dx.doi.org/10.1016/j.jep.2010.01.038

Country report: Sweden. Rome: FAO; 2005.